 |
Juha Riihijärvi Jussi får väl räknas som en av HockeyAllsvenskans - och även Kvalseriens - mest rutinerade spelare. Han har spelat över 100 A-landskamper för Finland, han vann såväl mål- som poängligan i SM-Liiga 95/96 och blev samma år utsedd till den finska ligans bäste spelare. Både 2000 och 2001 spelade han All Star Game i Elitserien och var har två poängkungstitlar i Elitserien på meritlistan - 96/97 samt 99/00. Få av hans motståndare matchar detta fenomenala facit.
Året i Basel
Jussi lämnade Malmö Redhawks efter Kvalserien 2003/2004 för att prova lycka utomlands, närmare bestämt i schweiziska Basel. I den schweiziska ligan råder det ett betydligt hårdare hockeyklimat än vad det gör i Sverige och pressen på de inköpta utländska spelarna att prestera och leverera är enorm.
Hur hanterade du pressen som fanns där?
"Visst var det en stor skillnad, men för mig kommer pressen alltid inifrån. Jag har stora krav på mig själv och det är där pressen sitter för min del."
Rent hockeymässigt, vilka var de största skillnaderna mellan den schweiziska och den svenska hockeyn?
"I Sverige har lagen en betydligt bättre bredd. I Schweiz har de ofta bara en bra femma och sen är resten betydligt sämre. Sådana skillnader finns inte i Sverige."
Sista åren du var här innan du stack utomlands så fick du en del kritik för du såg loj, tung och ointresserad ut. Tycker du att året i Basel gjorde att du fick tillbaka gnistan och att du känner dig hungrigare nu?
"Ja, det tycker jag absolut att jag är. Innan jag stack från Malmö hade jag spelat åtta säsonger här och allt gick på rutin. Det är lätt att man hamnar i ett vanemönster och det hela blir nästan lite slentrian. Jag behövde definitivt ett miljöombyte. Nu är jag väldigt sugen igen, och tycker att det är roligt att spela hockey."
Ja, det märks verkligen att du trivs och har roligt på isen. Det kvittar om det är match eller träning så har du jämt ett leende på läpparna?
"Jo, jag har skoj och det hör till min stil. Det finns säkert många tränare som retar sig på det, men fast än att jag skrattar så är jag helt fokuserad på vad vi ska göra."
"Alla jobbar stenhårt"
Efter ett år i Schweiz valde alltså "Kung Jussi" att återvända till Malmö för att hjälpa Redhawks på sin väg tillbaka till Elitserien.
Även om du har väldigt mycket erfarenhet så har HockeyAllsvenskan varit en ny upplevelse för dig. Har serien imponerat något på dig?
"Nja, det vet jag inte om den har gjort. Jag känner mig verken besviken, eller imponerad, utan den har nog varit som jag hade tänkt mig. Det har inte varit några större överraskningar."
Många säger att den största skillnaden mellan Allsvenskan och Elitserien, är tempot. Håller du med om det?
"Nej, det gör jag inte. Jag tycker att den största skillnaden är tyngden. Spelarna är betydligt tyngre att möta i Elitserien och man får färre chanser."
Om du skulle ge dig på en annan jämförelse: Årets Redhawks med det du lämnade 2003/2004?
"Först och främst tycker jag att det är en jätteskillnad på kansliet, som har blivit jättebra. Sen är det även stora skillnader i laget. Alla jobbar jättehårt och ger alltid minst 100 procent på alla träningar, oavsett om det är is- eller fysträning. Allt känns på något sätt betydligt mer seriöst nu än vad det gjorde tidigare. Samtidigt som alla tar det väldigt allvarligt så har vi hemskt kul tillsammans och det är en väldigt bra stämning i och runt laget."
Den leende ledaren
Det stod tidigt klart att ni skulle ta er vidare till Kvalserien. Har det känts som om ni fått chansen till en andra försäsong bestående av mycket träning och ett gäng träningsmatcher?
"Ja, lite så har det nog faktiskt känts i och med att vi har kunnat träna hårt parallellt med att vi spelat matcher. Hade man behövt fightas ända in i sista omgången för att kvalificera sig till Kvalserien, som Rögle fick göra, så hade man säkert känt sig mindre förberedd. Nu har vi istället kunna finslipa på småsaker och detaljer."
Vilken ser du som din främsta uppgift som lagkapten?
"Lätta upp stämningen i laget och visa vägen på isen. Jag för inte så mycket diskussioner med domarna, utan frågar mer och gör det med ett leende. Det hjälper väldigt sällan att skrika på domarna, då är det bättre att skratta, och hoppas att de dömer bättre nästa gång."
Vilka andra "naturliga ledare" finns det i laget?
"Jag tycker nog att alla vi äldre spelare har tagit ett stort ansvar. Vi försöker vara rädda om våra småkillar i laget. Klappa dem på axeln, uppmuntra och peppa dem. De är ju så små, så man får ta det försiktigt," säger Jussi med sitt typiska breda leende.
Om man läser artiklar om dig så beskrivs du ofta som en komplett spelare. Ser du dig själv som en komplett spelare?
"Jag saknar väl lite speed, kanske. Annars är jag väl rätt ok."
Din egen formkurva, har precis som resten av lagets, gått uppåt?
"Ja, det känns bra nu och det är väl det som har varit målet hela tiden, att det är nu vi ska vara som bäst. Men jag tror även att det kommer att handla mycket om att ha flyt och framförallt mental styrka."
Det är alltså den mentala inställningen som kommer att fälla avgörandet i Kvalserien?
"Ja, det tror jag. Den mentala styrkan tillsammans med bra målvaktsspel och ett bra powerplay och bra boxplay kommer att bli väldigt avgörande."
Jussi får allt att se väldigt enkelt ut, vilket vi inte minst har kunnat se i Malmös två första Kvalseriematcher. Han gör de oväntade dragningarna och lägger passen som man trodde var omöjliga.
Spelar det någon roll för dig om det är du som får göra målet, eller om du står för assisten?
"Nej, det gör det inte. Jag tycker nästan att det är roligare att passa, vilket kanske gör att jag tar för få avslut. Men jag jobbar på det."
Ett av Malmös hetaste anfallspar - Carl Söderberg och Jussi Riihijärvi.
Vad är det bästa med årets upplaga av Redhawks?
"Det är just laget - vi funkar väldigt bra tillsammans."
Isens kung - en danskung?
Det har blivit många träningspass denna säsong. Ni har bland annat kört mer än 170 isträningar. Vilken typ träning tycker du är roligast?
"Det spelar inte så stor roll, så länge det finns en baktanke i det vi gör så tycker jag att det är roligt. Osten och Brocke lägger ner mycket tid på förberedelserna av träningen, och alla måste kunna hela träningen innan man går ut på isen. Detta gör att det aldrig blir någon dötid på träningen, utan att det är bra tempo och alla är koncentrerade. Man måste hela tiden tänka vad man ska göra eftersom ingen träning eller övning är den andra lik - det gillar jag."
All denna träning gör naturligtvis att ni är i väldigt bra fysisk form, något som kan komma att fälla avgörande i kommande tighta och tuffa matcher. Om vi t.ex. går tillbaka till matchen mot Rögle så kändes det nästan som om du spelade non-stop under längre perioder av matchen. Trivs du med att få mycket speltid?
?"a, det gör jag. Jag tror att alla vill spela så mycket som möjligt. I början av säsongen fick jag inte så mycket speltid, utan fick sitta och vänta länge på nästa byte, och då tappar jag lätt fokus och kanske börjar titta på publiken istället. Nu spelar jag mycket både i fem mot fem, powerplay och boxplay, det gillar jag och det är då jag är som bäst. Sen gäller det att förtjäna att spela så mycket, vilket man gör om man jobbar hela tiden och får tränarnas förtroende."
Ni har inte bara tränat is- och fyspass, utan har även tagit dansklasser. Känner du dig som en danskung?
"Nästan," skrattar han. "Det var nog mest en rolig grej, för att få lite omväxling på träningen. Sen var där nog lite allvar med det också. Vi behövde kanske förbättra koordinationen och smidigheten lite."
Vem är den bäste dansare i laget?
"Det får nog bli någon av ungtupparna. Foppa hade ganska bra rytm i kroppen, nästan som jag."
|
|