 |
|
|
|
|
|
Ideellt arbete - professionellt engagemang
Att jobba ideellt för Malmö Redhawks är ett heltidsjobb - inte arbetsmässigt, men känslomässigt. Med ett genuint hockeyintresse kan man inte låta bli att engagera sig till 100 procent, både i laget och i den uppgift man har tilldelats. 
Matchdag! Redan kvällen innan har vi, jag och min sambo som också är aktiv i matchfunktionärsgruppen, diskuterat hur allt ska lösas rent praktiskt här hemma. Är dokumentet till pressen färdigt? Hur blir det med mat? När kör vi och vilken tid är vi då framme? Kanske måste vi "låna" några minuter från vårt "vanliga" jobb för att vara på plats två timmar innan matchstart.
Den där pirrande känslan i magen finns där, precis som den gjort i alla år. Första gången den gjorde sig påmind var väl när man skulle skrinna in på Rosengård, 5 år gammal med en plastkon till stöd. Sedan gick allt fort. Från skridskoskolan till första laget. Alla träningar och matcher blev en del av mitt liv. Inte bara mitt, utan även mina föräldrars. De fanns där och körde, jobbade i cafeterian och såg till att min hockey kom i första rummet.
Ganska snart kunde vi konstatera att någon stjärna skulle jag inte att bli, men man kunde ju hålla på för att det var kul, ända tills man blev 13 och året var 1987. På sommaren hade jag köpt nya skridskor. Vi var på hockeyläger i Lysekil, det var stort och dyrt för en 13-åring. Det var då känslan kom - jag ska sluta spela hockey! Det var knappt jag vågade berätta för mina föräldrar, för vad skulle vi göra nu? Alla våra vänner fanns inom hockeyn!
Naturligtvis gick det inte att hålla sig ifrån hockeyn. Långt tidigare hade min far jobbat ideellt på stadion, så på matcherna med MIF gick man ju. Det var heta derbyn mellan MIF och Karlskrona. En balansgång mellan serierna hela tiden. Favoriten på isen var Kjell Bank. Ständigt röd i ansiktet av ansträngning. Undrar vad Kjell gör nu?
Telefonen ringde: Ska du inte komma och spela med oss i Pantern? Att gå från MIF till Pantern är som att hålla på MFF och bo i Helsingborg! Jag gjorde en träning, sen fick det räcka. Men sluta det kunde jag inte. Att döma - kunde det vara något? Jag provade på några matcher innan jag gick kursen. Man tjänade pengar, fick hålla på med hockey och träffade dem man spelat med. Det blev min nya grej i 10 år. Från pojklagshockey till division 3. Tisdag, torsdag, lördag och söndag. Från Limhamn till Rosengård, till Kristianstad och Oskarshamn. När sen klubben behövde en domaransvarig kunde jag bara inte tacka nej. När jobbet som lärare sedan knackade på i mitt liv, kände jag att även domarjobbet fick läggas till historian i mitt liv.
Då behövdes hjälp i funktionärsgruppen. Statistiken skulle rapporteras med dator. Något som jag var uppväxt med, från Commodore 64 till Amiga 500 och sen PC. Jag kom snabbt in i rollen och efterhand som kraven på datorkunskap ökade, så ökade mitt engagemang i samma takt. När det sen visade sig att jag hade med mig min regelkunskap från tiden som domare - så blev det ju inte sämre.
Idag, snart 6 år senare, har jag delat ansvar för matchfunktionärerna. Tillsammans är vi 21 stycken, som alla jobbar för att matcherna ska kunna genomföras. Vi är direkt underställda domaren och samarbetar med honom och hans linjemän. Jag kan lova att det är svårt att vara neutral i båset, när hjärtat klappar för Malmö Redhawks!
Alla har en given uppgift: Att rapportera matchhändelser via datorn eller i mikrofon, att skriva statistik (skott, tekningar, spelare på banan i respektive lag m.m.), att se till utvisningsbåsen, att serva pressläktaren eller stå som vakter i spelargången. Vissa av oss syns mer (frivilligt eller ofrivilligt) och andra syns mindre. Vi får inte glömma bort dem som ser till att vi och våra gäster från pressen får fika i pauserna. De gör ett minst lika viktigt jobb - om inte viktigare!
Att jobba ideellt för Malmö Redhawks är ett heltidsjobb - inte arbetsmässigt, men känslomässigt. Vi har alla ett stort intresse av hockey och med ett genuint intresse kan man inte låta bli att engagera sig till 100 procent både i laget och i den uppgift man tilldelats. Många av oss har hållit på sedan urminnes tider och några av oss är nya, men en sak har vi gemensamt och det är att vi stöttar vårt lag "i medgång och motgång". Förhoppningsvis räcker vårt engagemang och stöd hela vägen tillbaka till Elitserien och in i den nya arenan!
Vill du bli matchfunktionär eller publikvärd - kontakta Malmö Redhawks kansli, så skickar de dig vidare till rätt person! Kravet är att du är 18 år eller äldre och att du vill engagera dig i Malmö Redhawks ideellt!
Text: Roger Funhagen
|
|
|
|
|
|
|