 |
|
|
|
|
|
Krönika: I revanschens tecken Att återhämta sig från avslutningen på årets Kvalserie har onekligen varit tufft. Som tur är finns det fortfarande en god chans att ställa allt till rätta. Häng med på en krönika om säsongen som varit och om en optimistisk framtidstro.
Efter drygt en och en halv veckas bearbetning efter missen uppe i Leksand är det väl hög tid att sammanfatta säsongen som gått. En säsong som visat att den absoluta toppen i Allsvenskan blivit jämnare och att en Kvalserie nuförtiden blivit allt svårare att förutse utgången av. För Malmö Redhawks del har säsongen onekligen gått i vågor. Trots en resultatmässigt stark start låg man vid första landslagsuppehållet utanför en direktplats till Kvalserien, detta till följd av en svag oktober månad. Efter en uppryckning i november och en viktig seger i 2007 års sista match mot Västerås kändes dock direktplatsen till Kvalserien inom räckhåll och det var aldrig tal om en kamp ända in i slutomgångarna.
Väl i Kvalserien var det faktiskt svårt att veta vad man skulle förvänta sig. De spelmässigt ojämna insatserna i grundserien till trots så hade Malmö Redhawks tillräckligt många individuellt skickliga forwards för att kunna utmana om en elitserieplats. Årets kvalspel spåddes att bli jämnt och att Malmö hastigt hade införskaffat sig femton poäng på sex matcher kom nästan som en chock. Med en fantastisk första match med skön inramning, läckert tifo och ett stenhårt kämpande lag på isen fick Redhawks den viktiga trepoängaren som man behövde. Trots tappet i Ängelholm i nästföljande omgång studsade man starkt tillbaka och hade införskaffat sig ett klart godkänt läge inför dubbelmötet mot Brynäs.
Väl i Gävle och därefter i returmötet i Malmö var det onekligen tal om säsongens höjdpunkt. Lyckoruset var ”all time high” efter att Redhawks på något smått osannolikt sätt lyckats segra i holmgången i Isstadion med 7-5. Fullpoängarna i dubbelmötet mot Brynäs skulle ha varit det som grundlagt Malmös elitserieplats till hösten, men på något nästan lika osannolikt sätt låste det sig totalt och med bara två poäng på de sista fyra matcherna spelade man sig på helt egen hand bort från den stora drömmen; att få spela invigningsmatchen ute i Hyllie i Elitserien.
När såren är slickade, tron på att solen även går upp när man ska spela i Allsvenskan för andra året i rad och insikten att Rögle BK precis inlett sin resa mot Kvalserien 2009 har kommit, så kan man ändå ta med sig en del positiva saker från säsongsavslutningen.
• Intresset kring Malmö Redhawks i en Kvalserie har under 2000-talet aldrig varit större än vad det var i år. 5124 åskådare i snitt på de fem hemmamatcherna är en toppnotering som får alla tidigare Kvalserier att blekna. Faktum är att publikintresset i Kvalserien för Malmös del har ökat för varje år som gått sedan 2004.
• Att få se en Malmöpåg som Robin Alvarez slå sig in i rampljuset med respektlöst, aggressivt och hungrigt spel var nog det mest givande under sista halvan av kvalspelet. Alvarez ingick i den kedja, tillsammans med Jens Svensson och Tomas Wallgren, som vågade mest på slutet. Han blev också belönad tämligen omgående efter säsongens slut med ett nytt kontrakt och jag hoppas verkligen att Robin fortsätter på den inslagna vägen till hösten.
• Peo Larsson kom in som ny sportchef precis när Kvalserien startade och kan nu med vidöppna ögon se över vad som behöver göras för att det ska bli elitseriespel inom en snar framtid. När vi alla andra tittat på kvalspelet med skräckblandad förtjusning har Larsson varit tvungen att analysera och skaffat sig en uppfattning om spelarna i laget. Förhoppningsvis kan det leda till att Malmö Redhawks trots allt ligger steget före, missade elitserieplatsen till trots.
Lägg därtill att Malmö Arena i Hyllie alltjämt finns där i bakgrunden och om man vill ha något stort att se fram emot i höst så är det onekligen invigningen av denna. Allsvenskt motstånd till trots ska det bli en maffig händelse.
Glöm heller inte bort att det finns lag i Elitserien som lever på lånad tid.
Låter vi i Malmö säsongen 2008/2009 gå i revanschens tecken kan det här faktiskt bli rätt kul i slutändan.
|
|
|
|
|
|
|